Så kan bygg- och fastighetsaktörer bidra till en grönare och ekologiskt hållbar stad

Vad kan fastighetsägare och bostadsutvecklare göra för att bidra till mer ekologiskt hållbara stads- och boendemiljöer? Var i staden ska nya träd planteras, och vad gör egentligen en stadsträdgårdsmästare? Vi kontaktade Göteborgs stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren för att reda ut allt detta!

Hej Johan Rehngren! Du är Göteborgs stadsträdgårdsmästare. Vad innebär din roll i korthet?

Den går ut på att driva och kommunicera frågor kopplade till stadens utveckling med särskilt fokus på de offentliga rummen. Stadsträdgårdsmästaren ingår i stadsmiljöförvaltningens förvaltningsledning och är ett stöd till förvaltningsdirektören och nämndens politiker.

Hur arbetar Göteborg stad med att skapa grönska och parker i stadsmiljön?

I Göteborg finns en tydlig styrning från politiskt håll att Göteborg ska bevaras och utvecklas som en stad med stora gröna kvaliteter, vilket syns i både Göteborgs Översiktsplan och i Miljö- och klimatprogrammet. I Göteborgs Stads Grönplan finns nio strategier som pekar ut hur vi konkret behöver arbeta för att nå dit. När vi utvecklar den befintliga staden och när vi bygger ny stad behöver se till att det finns tillräckligt stor mängd gröna miljöer i staden, att de enskilda parkerna är tillräckligt stora och att parker och gröna stråk är tillräckligt väl sammanlänkade för att fungera, både ekologiskt och socialt. Sedan behöver vi också se till att dessa miljöer har en stor variation både inom och sinsemellan sig, och ett varierat innehåll, så att de stärker ekosystemen och är attraktiva att besöka och använda.

Var i staden planterar ni träd och vilka typer av träd planteras?

Träd är en viktig byggsten i stadsmiljöerna eftersom träden bidrar med så många olika värden. De bidrar med ekosystemtjänster som klimatreglering och klimatanpassning, stärkt folkhälsa och är livsmiljöer för många andra djur och växter. I Göteborg har vi nyligen inventerat krontäckningsgraden, eftersom hur stor del av markytan som täcks av trädkronor avgör mängden ekosystemtjänster i stadsmiljöerna.

När vi lägger samman krontäckningskartan med annan data såsom värme, folkhälsa och demografi kan vi bedöma var behovet av nya träd är stort. Det kan röra sig om platser med låg krontäckning, platser som blir väldigt varma eller platser där många äldre och unga bor eller rör sig (grupper som är särskilt utsatta för klimateffekter såsom värme). Vi ser bland annat att de allra mest centrala delarna av Göteborg har en väldigt låg krontäckning, stadsrummen där är ofta helt stenlagda och blir väldigt varma och där rör sig många människor.

På Östra Larmgatan har vi därför nyligen planterat nya träd på en plats som tidigare nästan helt saknade träd. Vi arbetar med att öka blandningen av träd längs gator, på torg och i parker utifrån att vi behöver utveckla mer motståndskraftiga trädbestånd som också kan stå emot kommande klimateffekter som innebär en varmare, blötare, blåsigare och torrare stad. Det handlar både om att öka variationen av arter och variationen mellan lövträd och barrträd, där fler barrträd i våra miljöer bland annat hjälper oss att rena luften och dessutom under hela året, till skillnad från lövträden som tappar sina löv under vinterhalvåret. Så sammanfattningsvis siktar vi på fler träd där behovet är stort och ökad variation av arter och sorter.

Har du något bra exempel på stadsutvecklingsprojekt med hög ekologisk hållbarhet i Göteborg. Motivera!

Jag vill gärna lyfta fram utvecklingen av Färjenäsparken på Eriksberg. Det är en park som både byggts om och byggts till på samma gång och där stort fokus legat att bevara parkens karaktär. Parkens gestaltning bygger på stort återbruk av både byggmaterial och växter, bland annat genom flytt av träd till parken från andra platser i staden. Parkens nya naturlika träd- och buskplanteringar ska bidra till att öka den biologiska mångfalden i parken. Planteringarna kommer få utvecklas naturligt genom att träden konkurrerar med varandra. Regelbundna gallringar över de kommande årtiondena kommer ge en park med varierade trädmiljöer som är rika på upplevelser och samtidigt motståndskraftiga. Parkens gestaltning bygger också på att påverka den förorenade jorden så att den inte behövt transporteras bort, så att utsläpp från masstransporter minimerats. Färjenäsparken är därför ett av projekten som Sveriges Arkitekter lyfter fram i sin nya publikation med exempel på cirkulär landskapsarkitektur runtom i Sverige.

Vad kan fastighetsägare/bostadsutvecklare göra för att bidra till mer ekologisk hållbara stads- och boendemiljöer?

De kan bidra med massa olika saker och är väldigt viktiga för att skapa en grönare stad. Dels kan de utveckla sina fastigheter för att stärka biologisk mångfald och göra så att fastigheterna bidrar med fler och mer ekosystemtjänster. Det kan handla om allting från att plantera fler träd och buskar och ökad artvariation till förändrad skötsel. Många tekniska lösningar med begränsad livslängd kan ersättas med naturbaserade lösningar som håller längre, kostar mindre och samtidigt skapar många fler värden. Ett konkret exempel är de växtbäddar vi bygger för träd på gator och torg och hur växtbäddarna också fungerar som fördröjningsmagasin för regnvatten vilket minskar belastningen på ledningsnätet.

Det kan också handla om att de för dialog med som bor och verkar deras fastigheter. Många är intresserade av dessa frågor och vill gärna bidra på olika vis. Det är också viktigt att bygga kunskap inom sin organisation kring dessa frågor så att fler värden skapas och bevaras. Genom att fokusera på att endast bygga om det som verkligen behöver åtgärdas, i stället för allt som kan byggas om, sparar vi tid, pengar och framför allt miljön. Vi står inför unika klimatutmaningar som kräver nya metoder och lösningar, så vi kan inte arbeta som tidigare. Var öppen för nya idéer och lösningar och skapa en miljö där det är okej att misslyckas – försök, utvärdera, och förbättra till nästa projekt. Det främjar innovation och utveckling. Att se saker från nya perspektiv och tänka annorlunda kring hur vi närmar oss olika frågor behöver vi hjälpas åt med.

Vilken är din favoritplats i Göteborg?

Jag har alltid uppskattat att det i Göteborg är så nära till naturen. Det finns många stora parker med rika naturmiljöer, som går att nå till fots eller med cykel nästan oavsett var i Göteborg du bor. En av Göteborgs stadsparker, Hisingsparken, ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Där lekte jag mycket under min uppväxt och dit promenerar jag nu med mina egna barn för att leka, cykla och upptäcka skogen.

*Krontäckningsgrad. Krontäckning är ett begrepp som används alltmer inom stadsplanering och som anger hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor – vilket har visat sig vara användbart för att räkna ut hur mycket träd och grönska en stad behöver. Källa: Göteborgs stad.